Ökad skolnärvaro - forskning

Exempel på frånvaromodell

Ånge kommuns frånvaromodell

Tillsammans når vi ökad skolnärvaro. Här delar vi med oss av tips baserat på forskning.

Tips till vårdnadshavare:

För att öka barnets närvaro i skola är vårdnadshavares stöd och agerande viktigt redan från förskolan, som lägger grunden för den obilgatoriska skolan i nästa steg:

  1. Skapa en positiv inställning till lärande och skola: Prata med ditt barn om kunskap och/eller förskola/skola på ett positivt sätt. Berätta om böcker eller ämnen som du läste som varit intressanta och viktiga. Bjud på historier om roliga aktiviteter, vänner och lärare. Detta kan hjälpa barnet att känna sig mer engagerat och motiverat att delta i skolan.
  2. Skapa en rutin för barnet, med dig själv som god förebild: Visa att rutiner är viktigt, även för dig som vårdnadshavare. Om du som vårdnadshavare av olika anledningar skulle vara hemma på dagarna (sjukskriven, föräldraledig eller liknande) kan du visa att rutiner fortfarande betyder mycket. Se till att barnet har en fast rutin för skoldagar och vik inte från rutinerna allt för mycket på helgerna eller loven. Med rutiner menas att lägga sig och/eller gå upp i tid, äta en bra frukost och vara redo att åka till skolan. Näringsrik middag på em/kväll. En regelbunden rutin hjälper till att skapa förutsägbarhet och stabilitet. Du som vuxen föregår med gott exempel.
  3. Visa intresse för lärande och skolarbete: Fråga ditt barn om vad de lär sig i skolan. Visa intresse för deras ämnen och projekt, samt vänner och lärare. Detta visar att du bryr dig och uppmuntrar dem att vara mer närvarande. Vid lättare sjukdom eller vid ledighet be om uppgifter från skolan. OBS! Ta inte ledigt från skolan lättvindligt, för det kan ge en felaktig bild av vikten av kunskap/skola.
  4. Delta i skolaktiviteter: Delta på föräldramöten, öppet hus och andra skolevenemang. Detta ger dig möjlighet att träffa lärare, andra föräldrar och vänner till barnet. Bygg relation till ditt barns vänner och deras föräldrar. Visa ditt engagemang för skolan.
  5. Hjälp med läxor och studier: Stöd ditt barn genom att påminna dem och vid behov hjälpa dem med läxor och studier. Detta kan stärka deras intresse för skolan och öka deras närvaro.
  6. Kommunicera med skolan: Håll kontakt med lärare och skolpersonal. Om det finns problem med närvaro, kan de ge dig råd och stöd för att förbättra situationen. Om du ser saker/känslor hos ditt barn som kan vara viktigt för skolan att känna till behöver du informera skolan.
  7. Ta hjälp av skola, socialtjänst eller vänner: Om barnet har hög frånvaro så ta emot den hjälp du kan så tidigt som möjligt. Det är tyvärr inte ovanligt med hög frånvaro, men det innebär även att många föräldrar och barn går igenom utmaningar med frånvaro eller har erfaranhet av detta. Lyssna och lär av goda exempel.
  8. Om ditt barn mår dåligt: sök stöd/hjälp hos barn- och elevhälsa och/eller primärvård (ex. hälsocentral) eller specialistvård (ex. BUP).

Kom ihåg att varje barn och situation är unikt, så det är viktigt att anpassa strategierna efter varje barns behov och personlighet.

Inspirationskällor till tipsen ovan, eller om du vill ha mer kunskap om möjligheterna till ökad skolnärvaro: H. Andersson, B. C Chu, T. Forsell, M. Gren-Landell, L. Ivarsson, C. A. Kearney, B. Maynard m.fl., P. Partanen, A. Strand, H. Tomaszewska-Pękała, T.E Virtanen och E. Årmyr.

Tips till verksamma och huvudmän:

Vill du som verksam, ansvarig eller huvudman fördjupa dig finns möjligheten att köpa boken "Praktisk handbok för ökad skolnärvaro" (Årmyr, 2024). Boken kommer ut hösten 2024.

Stöd och framgångsfaktorer för att förebygga frånvaro

För att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro och/eller problematisk skolnärvaro finns några identifierade faktorer i den tidigare forskningen kring frånvaro. Underlaget är hämtat och sammanfattat från ett magisterarbete kring problematisk skolnärvaro (Årmyr, 2024). Innehållet riktar sig i första hand till verksamma inom arbetsmarknad, socialtjänst och utbildning, samt deras huvudmän.

Forskningskällor till nedanstående text: Forsell, 2019, Kearney, 2020, Maynard m.fl. 2015, Strand, 2013, Tomaszewska-Pękała m.fl., 2019 och Årmyr, 2024.

Här kan du läsa arbetet i sin helhet där alla källor finns angivna mer i detalj. Länk till annan webbplats.

Bygga upp en stark kultur av tillhörighet genom ett hälsofrämjande perspektiv
En stark kultur av tillhörighet visar sig vara en framgångsfaktor särskilt för elever med bristande förutsättningar. En förutsägbar miljö kan vara särskilt stödjande för elever, i synnerhet för de med bristande sociala förutsättningar, och bidra till en känsla av tillhörighet på skolan. Att skapa tydliga riktlinjer för bemötande och skolkultur blir därmed centrala element för att främja tillhörighet.

För detta krävs en aktiv insats från skolledning och skolpersonal, som behöver arbeta med sina egna värderingar och förhållningssätt gentemot varandra och eleverna. Genom att fokusera på värderingar och förhållningssätt kan skolan skapa en miljö där alla elever känner sig välkomna och stöttade, vilket i sin tur främjar en positiv skolkultur och ökar chansen till en meningsfull tillhörighet för varje individ.

Det kan t.ex. vara lyhördhet, känsla av en meningsfull tillvaro, upplevd god skolkultur och undvikande av för höga krav. Bland annat genom att skapa lektioner som är intresseväckande och engagerande där eleverna är delaktiga i planeringen av sitt skolarbete.

Kvaliteten i relationer
En central del är att bygga hållbara relationer mellan elever och lärare, samt i skolmiljön i stort. Särskilt elever med en annan bakgrund än läraren kan behöva extra stöd för att integreras och känna sig som en naturlig del av skolkulturen. Det är avgörande att dessa elever upplever en genuin delaktighet och förståelse från både lärare och klasskamrater. För att ytterligare stödja elevernas närvaro behövs positiva och höga förväntningar.

Läraransvar och skolmiljö
Lärarna har ett extra ansvar och kan hjälpa till med att förhindra oro, ångest, samt riskerad frånvaro genom att få bukt med t.ex. mobbning och tänka till kring hur lektionerna genomförs så att de inte uppfattas som ointressanta. Lärarna behöver ha kunskap om vilka beteenden som kan leda i rätt eller fel riktning, t.ex. elever som av olika anledningar kastats ut eller fått lämna klassrummen hamnar lätt i ett framtida skolkande. Läraren behöver anpassa undervisningen och använda sig av differentierad undervisning som utgår efter individuella behov. Mobbning, höga krav, ointressanta lektioner och brist på tydlighet har identifierats som specifika utlösande faktorer.

Sociala stödinsatser och familjeengagemang
Kontakt med socialtjänsten kan vara ett sätt att stötta eleven på fritiden, stärka elevens röst och därmed öka skolnärvaron. Det är viktigt med det sociala stödet för elever som riskerar tidigt avhopp från skolan. Det kan vara vänner och familj som är det sociala stödet och i insatserna kan det innebära att både eleven och familj, samt vänner får stöd för att bygga upp elevens självkänsla och familjens styrka. Att arbeta med skolfrånvaro är en social fråga och elever, vårdnadshavare och skolpersonal behöver involveras i utvecklingen av strategier för att minska frånvaro och öka elevernas engagemang i skolan. Huvudlinjen i stödet är dock att det är individuellt anpassat utifrån just den elevens behov och möjligheter.

Det är inte alltför ovanligt att vårdnadshavarna själva har dålig erfarenhet av skolan och om stödet inom familjen brister är det samhällets ansvar att kompensera stödet genom att engagera och involvera hela familjen i planeringar och idéer om lösningar för den enskilde eleven. Om skolan lyckas bygga en relation med både elev och hem stärker det möjligheterna att hjälpa eleven. När eleven är omgiven av en familj, vänner och lever ett mer socialt liv ger det stärkta effekter bland annat gentemot stress.

Pedagogiska, känslo- och beteendemässiga stödinsatser
Pedagogiska stödinsatser, vilka kan inkludera aktiviteter som lovskola, läxläsningstid och särskilda studiegrupper ger eleverna extra stöd och resurser för att förbättra sina akademiska prestationer. Känslo- och beteendemässigt stöd kan innefatta olika former av samtalssupport, som kuratorsamtal och mentorssamtal. Studie- och yrkesvägledning stöttar elevernas framtida valmöjligheter genom vägledning och information för att hjälpa eleverna att navigera genom sina studie- och karriäralternativ och ger eleverna möjlighet att fatta välgrundade beslut om sin framtid.

Stödets kvalitet och garanti
Ett systematiskt och garanterat stöd bör ges oavsett om eleven tar emot hjälpen eller förvisar den. Dessutom måste sättet som stödet ges vara kvalitativt. Stödet från de vuxna i skolan, oavsett profession, kan vända en elevs nedåtgående spiral

Stödet bör vara regelbundet. Det kan t.ex. vara en vårdnadshavare som hjälper sitt barn med läxor, en lärare som ger direkt feedback till en elev, eller barn som leker tillsammans och lär sig genom social interaktion. Processer och aktiviteter som händer nära eleven har en direkt inverkan på individens lärande, kognitiva utveckling och sociala färdigheter.

Motivation och involvering av flera aktörer i särskilt stöd
Om skolpersonalen lägger ett ökat fokus på att öka elevers engagemang kan det bidra till ökad skolnärvaro. För att lyckas med detta behöver ökad kunskap om vilka faktorer som främjar eller hämmar elevers motivation. Beteenden som bidrar till minskad motivation är bland annat att elever känner att lärarna gett upp hoppet om dem och då är det svårt för eleverna att finna motivation, eller elever som ansträngt sig inför ett prov och fått bra resultat plötsligt blir anklagade för att ha fuskat. Men om när en lärare eller klasskamrat ger positiv återkoppling kan det leda till välbefinnande.

Det finns en gemensam önskan hos skolpersonal, vårdnadshavare och elever att närvaron hos eleverna ska öka. För att detta ska bli möjligt behöver aktörerna samarbeta för att uppnå ökad skolnärvaro.

Sammanfattning tidigare forskning om frånvaro
Det finns mycket vi kan lära oss om elevers frånvaro och problematisk skolnärvaro från forskning. För att förebygga problematisk skolnärvaro är det viktigt med en positiv skolkultur och stark tillhörighet. Att främja hälsa, goda relationer mellan elever och lärare samt att lärare aktivt tar ansvar för att förhindra nedvärdering och mobbning är avgörande. Familjeengagemang och individuellt anpassat stöd, inklusive kontakt med socialtjänsten, har visat sig vara effektiva åtgärder. Dessutom kan kvalitativa stödinsatser, motivation och beprövade interventioner främja ökad skolnärvaro.

Det är viktigt att arbeta holistiskt för att skapa meningsfullhet och trygghet för eleverna. Det innebär att ta hänsyn till varje elevs specifika behov samtidigt som gemensamma insatser på gruppnivå görs. Ibland kan orsakerna till frånvaro vara tydliga och enkla att åtgärda, medan det andra gånger krävs mer omfattande insatser.

Varje elevs utmaningar måste bemötas individuellt, samtidigt som det är viktigt att gemensamma insatser för gruppen eller organisationen också genomförs. Det är avgörande att insatser på gruppnivå inte tar bort ansvaret för att samtidigt hantera den enskilda elevens utmaningar.

OBS! Det är viktigare att arbeta med att öka skolnärvaron rent praktiskt genom uppföljning, visa engagemang, erbjuda bra lärmiljöer, etc. Istället för att lägga fokus på 'perfekta' rutiner och hjälpmedel. Ha en dialog med varandra, mellan klassrummen, mellan skolor, mellan avdelningar i kommunen och i synnerhet med eleven och vårdnadshavaren.

 

Hur kan skolans-/andra aktörer arbeta för att stötta eleven, enligt en genomförd studie?

Elva semistrukturerade intervjuer med aktörer från arbetsmarknad, socialtjänst och utbildning har genomförts i ett magisterarbete (Årmyr, 2024) för att fånga upp bilden av aktörernas stöd till de elever som har problematisk skolnärvaro, dvs. närvarande i skolan, men tillgodogör sig inte undevrisningen av olika anledningar. Eleven kan befinna sig i klassrummet eller i korridoren. Resultatet är överförbart till både närvarande och frånvarande elever.

Aktörernas stöd gällande problematisk skolnärvaro kan delas in i följande fem roller:

Att se och bekräfta
Temat kännetecknas av vikten av att synliggöra och bekräfta eleven för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö. Det betonas av en aktör inom skolan att detta kan uppnås genom enkla handlingar, såsom att hälsa på eleven och uttrycka att eleven är välkommen eller saknad.

Skapa relation och band
Temat kännetecknas av en stark betoning på ett relationsbaserat synsätt inom skolmiljön, där bygga relationer och knyta band som centrala delar av personalens arbete. Det kan vara att hålla det man lovar, lyssna nyfiket och ärligt och på olika sätt fördjupa relationen. Sammantaget betonas skapandet av meningsfulla och långvariga relationer med eleverna genom empati, närvaro och personligt engagemang.

Skapa social tillit och känsla för rättvisa
Behandlingen av eleverna står i centrum, och tillit byggs genom att vara schysst och rättvis. Ett konkret exempel kan vara att disciplinära åtgärder inte enbart bör tillämpas på störande elever utan även på dem som vanligtvis sköter sig. Samma regler för alla.

Där eleverna känner trygghet och förstår vad som förväntas av dem, samt vad de kan förvänta sig av lektionen och läraren ökar närvaron. Det kan vara en differentierad lärmiljö med tydliga genomgångar, fasta platser, etc.

Skapa djupare förståelse och empati
Temat kännetecknas av engagemang, förståelse och empati, utan att ha förutfattade meningar eller tro att man redan har svaret. Nyfikenhet och förmågan att lyssna på eleven framhävs av respondenterna som avgörande i denna roll. Denna roll kräver tid och flexibilitet. Goda samtal och uppbyggandet av förtroende över tid, särskilt hos yngre elever, är centrala element. Individualiserat stöd krävs för att återföra elever till studierna.

Erbjuda ett meningsfullt sammanhang
Kännetecknande för detta tema är den ansvarstagande rollen som intervjupersonerna menar krävs för att skapa en meningsfull kontext för eleverna. Planeringen av möten och undervisning är av stor vikt.

Årmyr 2024 aktörernas roll

De involverade aktörernas roll (Årmyr, 2024)

 

Mer läsning för dig som vill fördjupa dig:

Det finns ingen brist på forskning och underlag som förmedlar vikten av närvaro. Däremot är det det praktiska arbetet som måste genomföras systematiskt. Under hösten 2024 släpps en Praktisk handbok för ökad skolnärvaro, Årmyr. Med den följer praktiska övningar för att omsätta forskningen till praktisk handling.

1177.se (u.å.). Samordnad individuell plan - SIP.
https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/sa-samarbetar-vard-och-omsorg/sip---samordnad-individuell-plan/ Länk till annan webbplats.

Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda: En studie om elevers engagemang i skolan. (Malmö Studies in Educational Sciences, 82) [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. Malmö University Publications Electronic Archive. https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404406/FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.

Balldin, J. (2006). Kulturell tid och individuella rytmer: Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:199197 Länk till annan webbplats.

Bauer G., Davies J., K., Pelikan, J. (2006) The EUHPID Health Development Model for the classification of public health indicators. Health Promotion International. 21, 153-159.

Chu, B.C., Guarino, D., Mele, C., O’Conell, J. & Coto, P. (2019) Developing an Online Early Detection System for School Attendance Problems: Results From a Research-Community Partnership. Cognitive & Behavorial Practice 2019:26, s. 35-45. https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.09.001 Länk till annan webbplats.

Forsell, T. (2019) Man är ju typ elev, fast på avstånd. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrar och skolpersonals perspektiv. (Umeå Studies in the Educational Sciences, 39) [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. Umeå University Publications Electronic Archive. https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1510143/FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.

Gren-Landell, M., Ekerfeldt Allvin, C., Bradley, M., Andersson, M., Andersson, G. (2015). Teachers’ views on risk factors for problematic school absenteeism in Swedish primary school students. Educational Psychology in Practice, 31, 412-423.

Gren Landell, M. (2023). När barn och unga är borta från skolan: Socialt arbete med skolfrånvaro och studieavbrott. Studentlitteratur. Länk till annan webbplats.

Gren Landell, M. (2021). (Ed.). School Attendance Problems - A Research Update and Where To Go. Stockholm: Jerringfonden Länk till annan webbplats.

Gren Landell, M. (2018). Länk till annan webbplats.Främja närvaro – att förebygga frånvaro. Natur och Kultur.

Heyne, D., Gentle-Genitty, C., Gren Landell, M., Melvin, G., Chu, B., Gallé‑Tessonneau, M. . . . Kearney, C. A. (2019). Improving school attendance by enhancing communication among stakeholders: Establishment of the International Network for School Attendance (INSA). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. European Child and Adolescent Psychiatry.

Ifous och Uppdrag Psykisk hälsa Stockholms län (2021). Samverkan och samordnat stöd vid närvaroproblem i förskola och skola.

Ivarsson, L. & Stenberg, I. (2023). Genom nålens öga – skolfrånvaro ur elevers och lärares perspektiv Länk till annan webbplats.. Kognition & Pædagogik, vol. 33: 128, ss. 70-78.

Kearney, C.A., (2003) Bridging the gap among professionals who address youths with school absenteeism: Overview and suggestions for consensus. Professional Psychology, Research and practice, 2003: 34, s. 57-65. https://doi.org/10.1037/0735-7028.34.1.57 Länk till annan webbplats.

Kearney, C. A., Heyne, D., & Gonzàlvez, C. (2020) Editorial: School Attendance and Problematic School Absenteeism in Youth. Frontiers in Psychology 2020:11, s. 1-3. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.602242 Länk till annan webbplats.

Maynard, B., Brendel, K., Bulanda, J., Heyne, D., Thompson, A. & Pigott, T (2015) Psychosocial Interventions for School Refusal with Primary and Secondary Students: A Systematic Review. Campbell Systematic Reviews 2015:12, s. 1-76.

SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/#K7 Länk till annan webbplats.

Skolinspektionen (2016) Skolinspektionens årsrapport 2016, Undervisning och studiemiljö i fokus. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/regeringsrapporter/2017/arsrapport-2016/ Länk till annan webbplats.

Skolverket (2008. Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan. https://www.skolverket.se/getFile?file=1771 Länk till annan webbplats.

Skolverket (2010) Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a658a88/1553962179885/pdf2356.pdf Länk till annan webbplats.

Skolverket (2016) Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. https://www.skolverket.se/getFile?file=3573 Länk till annan webbplats.

Skolverket. (u.å.). Elevhälsan. Hämtad 2023-11-25 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa Länk till annan webbplats.

SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/01/sou-201694/ Länk till annan webbplats.

Strand. A. (2013) Skolk ur elevernas och skolans perspektiv, En intervju- och dokumentstudie (DISSERTATION SERIES NO 43. 2013), [Doktorsavhandling, Högskolan i Jönköping]. DIVA https://urn:nbn:se:hj:diva-20970 Länk till annan webbplats.

Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Utbildning – nyckeln till arbete. En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/utbildningnyckelntillarbete.65691.html Länk till annan webbplats.

Tomaszewska-Pękała. H., Marchlik, P., Wrona. A. (2019) Reversing the trajectory of school disengagement? Lessons from the analysis of Warsaw youth’s educational trajectories, European Educational Research Journal 19(5) 445–462.

Virtanen, T.E, Räikkönen, E., Lerkkanen, M., Määttå, S., Vasalampi, K. (2020) Development of Participation in and Identification With School: Associations With Truancy. Journal of Early Adolescence. 41(3), s. 394–423.

Waiswa, P. (2021) Problematisk skolnärvaro skolnärvaro: ur ett högstadieperspektiv, speciallärararbete, Umeå https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-193369 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Årmyr, E. (2024) Problematisk skolnärvaro på högstadiet: Om möjligheten till samsyn mellan stödjande aktörer på olika nivåer, magisterarbete, Gävle https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-43993 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.