- Startsida
- Bo, bygga, miljö, trafik
- Djur och jordbruk
Djur och jordbruk
Här hittar du information som rör tillstånd för djur, tillstånd och tillsyn av lantbruk samt vad kommunen kan göra åt djur som stör.
Animaliska biprodukter
Begreppet animaliska biprodukter (ABP) omfattar bland annat matavfall, slaktavfall, döda djur och stallgödsel. För att förhindra spridning av smittämnen till människor och andra djur finns regler för hantering av animaliska biprodukter.
Bygg- och miljöförvaltningen har tillsammans med länsstyrelsen tillsynsansvar inom området. Jordbruksverket är huvudansvarig tillsynsmyndighet.
Kontakta gärna bygg- och miljöförvaltningen innan du ska gräva ner animaliska biprodukter som exempelvis döda djur och slaktavfall. Vi kan ge råd och stöd om bland annat lämplig plats och information om eventuella vattentäkter eller liknande i närheten.
Högre krav än vad som anges nedan kan ställas om det krävs, exempelvis om nedgrävningen avser många djur över en längre tid eller om markförhållandena kräver det. Kontakta oss för mer information om vad som gäller i ditt fall.
Samla in och transportera djurkadaver
Insamling av döda lantbruksdjur samordnas av Svensk Lantbrukstjänst genom avtal med lokala entreprenörer som kör turer och hämtar upp kadaver i respektive län.
De entreprenörer som arbetar för Svensk Lantbrukstjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan också hjälpa till med avlivning av djur.
Gräva ner döda djur
I Haverö församling, Ånge kommun, är det tillåtet gräva ned animaliska biprodukter i form av:
- Kropp av sällskapsdjur och hästdjur.
- Djur som har hållits av människa och som har dött eller avlivats.
- Animaliska biprodukter från primärproduktion för användning inom det egna privathushållet, så kallad ”husbehovsslakt”.
- Animaliska biprodukter från slakt och styckning av ren.
- Animaliska biprodukter som uppstått vid vilthanteringsanläggningar.
- Bin och biprodukter från biodling får bortskaffas genom att brännas eller grävas ned på platsen.
Viktigaste förutsättningen för att du ska få gräva ned ovanstående är att resterna och kropparna kommer från djur som inte burit på någon smitta. Nedgrävningen och transporten måste också ske i enlighet med EU:s förordningar samt efter kommunens anvisningar.
Tänk på att det är du som nedgrävare som bär ansvaret om det du gräver ned orsakar olägenheter eller skador för andra, till exempel genom att det du gräver ner förorenar en dricksvattenbrunn eller genom att vilda djur dras till en för ytlig grav.
Högre krav kan ställas om det krävs, exempelvis om nedgrävningen avser många djur över en längre tid eller om markförhållandena kräver det.
Andra slaktbiprodukter än de som omnämns i punktlistan ovan kräver tillstånd från JordbruksverketLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. för att få grävas ned.
BlankettLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. för att ansöka om tillstånd för eller anmälan om nedgrävning av häst.
Rester från jakt och vilda djur
Enligt Jordbruksverket får slaktbiprodukter som uppstår vid jakt av vilt lämnas kvar i skogen. Slaktrester kan dock orsaka olägenheter genom att lukta, se otäckt ut och dra till sig djur. Jordbruksverket rekommenderar därför att:
- Undvika att lämna slaktrester i närheten av bostäder, motionsspår och friluftsanläggningar (exempelvis grillplatser och vindskydd).
- Även här gäller att slaktresterna inte får komma från djur som visat sig vara sjuka eller misstänks vara sjuka.
Kommunens tillsyn av animaliska biprodukter
Det som i huvudsak ska kontrolleras av kommunen är att de animaliska biprodukterna, och i tillämpliga fall de produkter som är tillverkade av dem:
- kategoriseras på rätt sätt i kategori 1, 2 eller 3
- förvaras i enlighet med lagstiftningens krav
- hanteras och förvaras så att förväxlingsrisker undviks
- är korrekt märkta vid avsändandet
- är spårbara genom handelsdokument och register.
Vad är animaliska biprodukter?
En animalisk biprodukt (ABP) är allt från döda djur ner till en kasserad sockerkaka som innehåller ägg, och det mesta material från djurriket som ryms däremellan - som till exempel ull, fjädrar, äggskal, matavfall och naturgödsel.
I butiker kan flera olika huvudtyper av animaliska biprodukter uppkomma som före detta livsmedel, till exempel biprodukter från styckning om butiken styckar kött, matavfall om butiken tillverkar till exempel lunchmat och smörgåsar eller om det är så att något måste återkallas till exempel på grund av att salmonella påvisats i något köttparti.
De animaliska biprodukter som uppstår i restauranger och storhushåll består oftast av de rester av livsmedel med animaliskt ursprung som uppstår vid produktion och servering.
Inom många storhushåll samlas de animaliska biprodukterna in som hushållsavfall och omhändertas i enlighet med kraven i miljölagstiftningen. Det är bara om materialet klassas som matavfall och ska gå vidare som foder, för rötning eller kompostering som det omfattas av lagstiftningen för animaliska biprodukter.
Lagstiftningen innehåller detaljerade krav om insamling, transport och spårbarhet som är viktiga att känna till. Speciella regler finns för butiker, bland annat gällande märkning av behållare för animaliska biprodukter, handelsdokument samt kunskap om vilka anläggningar som får ta emot dessa produkter, och om transportören är registrerad för ABP-transporter.
På Jordbruksverkets webbplatsLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om vilka krav som ställs på hantering av animaliska biprodukter.
Kategorisering av animaliska biprodukter
Animaliska biprodukter delas in i tre kategorier beroende på risk och fortsatta användningsmöjligheter. Kategori 1 bedöms ha den största smittorisken och sedan i fallande skala ner till kategori 3.
Kategori 1 innehåller bland annat hela sjuka djurkroppar, specifikt riskmaterial som hjärna, ögon, benmärg och liknande.
Kategori 2 innehåller djur med spår av veterinärmedicinska rester, slakteriavfall och naturgödsel.
Kategori 3 innehåller bland annat butiksavfall och blod samt hudar från slakterier.
För mer information läs på Jordbruksverkets hemsida. Länk till annan webbplats.
Rutiner för att hantera animaliska biprodukter
Hur mycket animaliska biprodukter din butik hanterar per vecka, bestämmer vilka regler som gäller för din hantering. Om din butik hanterar mer än 20 kilo animaliska biprodukter per vecka gäller det här:
- Det ska finnas rutiner som säkerställer att denna sorts avfall inte förväxlas med övrigt avfall.
- Du och din personal ska ha kunskap om vilket avfall som räknas som ABP.
- Avfallskärlen för ABP ska vara märkta med kategori 1, 2 eller 3.
- Det ska finnas ett register över vilka animaliska biprodukter som skickats iväg, till exempel genom att kopior på handelsdokumenten sparas eller uppgifter från transportörens digitala system. Registret ska sparas i två år över animaliska biprodukter.
Det ska finnas handelsdokument och register som visar var avfallet eller produkter kommer ifrån och vem som har sålt eller producerat det. Spårbarheten är mycket viktig
Mer information om handelsdokument finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida. Länk till annan webbplats.
Förenklad hantering
Om din butik hanterar mindre än 20 kilo animaliska biprodukter per vecka kan du skicka det till avfallsförbränning ihop med annat avfall. Produkterna behöver då inte följa kraven om märkning och spårbarhet som annars gäller för animaliska biprodukter.
Djur som far illa
Har du frågor som rör djurskydd eller djur som far illa ska du vända dig till Länsstyrelsen. Vid akuta ärenden kan du också kontakta polisen på 114 14.
Observera att detta endast gäller tama djur eller djur som hålls i fångenskap, inte vilda djur.