termometer i trä som pekar mot 40 grader varmt med en stark sol och blå himmel i bakgrunden

Höga temperaturer i kommunen

Även om många tycker att det är skönt med värme behöver man vara försiktig. Särskilt om du tillhör en riskgrupp.

Det råder en värmebölja på flera platser runtom i Ånge kommun just nu. För många är värmen härlig och man kanske spenderar hela dagarna vid någon av våra badplatser. Men det gäller att vara vaksam och ta hand om kroppen i värmen. Särskilt om du tillhör en riskgrupp.

Hur påverkas kroppen av värme?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Kroppens varningssignaler

Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen. Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte febernedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Tillhör du eller en anhörig en riskgrupp?

Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja och det gäller framför allt:

  • Äldre - När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
  • Kroniskt sjuka - Hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
  • Personer med funktionsnedsättning - Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
  • Små barn och gravida - Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
  • Personer som tar viss medicin - Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Gör så här vid en värmebölja

Var uppmärksam på inomhustemperaturen

Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

Drick mer

Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

Ordna en sval miljö

Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

Ordna svalka

En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

Ta det lugnt

Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt

Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.

Var uppmärksam

Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.